Det New Yorkiska Dilemmat

 

 

”jag byggde upp en sådan spänning inför mötet med bordercontroll att jag skakade som ett asplöv..”

 

Efter en god natts sömn är jag nu redo för New York, jag lyckades ta mig in i landet efter de rigorösa säkerhetskontrollerna. Nu var det jag som gjorde det rigoröst då jag byggde upp en sådan spänning inför mötet med bordercontroll att jag skakade som ett asplöv när den jättetrevliga polisen i båset ställde sina enkla och vänliga frågor om min vistelse. Gode gud.
Nu är jag som sagt redo efter fem timmars sömn att ta New York i min famn och fråga om det är något hen vill visa mig.

”Vi får se hur lång tid det tar innan jag kopplat på engelskan fullt ut och blir en del av staden på riktigt.”


Jag känner mig som hemma på något underligt sätt och det gör mig en aning rädd. Det ligger nära att jag blir en sådan karaktär som pratar sitt eget språk och antar att alla ska förstå vad jag vill även fast de inte kan svenska. Vi får se hur lång tid det tar innan jag kopplat på engelskan fullt ut och blir en del av staden på riktigt. Förmodligen har jag några kommande dagar av svengelska framför mig men det ska inte få hindra mig. Jag återkommer med rapporter från staden som aldrig sover.


Uppdatering om det språkliga dilemmat.
Efter sex dagar i staden som aldrig sover ibland har jag funnit min väg i det språkliga dilemmat. Snabba frågor i hastiga vardagssituationer besvaras med ett yes.
– Is this elevator going up or down?
– Yes.

– Hey, how you doin today?
– Yes.

 

”Amerikanerna hyser höga tankar om oss svenskar”


Fungerar oväntat bra och borde vara go to sättet för alla med samma språkliga dilemma som mig. Om situationen trots ditt ”yes” inte utvecklar sig i önskad riktning försök få in att du är från Sverige så snabbt som möjligt, Amerikanerna hyser höga tankar om oss svenskar och det har vi nog nuvarande regerings feministiska linje att tacka för.

Det Kostymska Dilemmat

”..har jag köpt något som förmodligen borde grävts ner och gömts för omvärlden ..”

Sanningens ögonblick är kommen, det är dags att hämta ut den lagom snygga kostymen som varit hos skräddaren och jag är för första gången förväntansfull inför ett kostym köp. Blott två gånger tidigare har jag köpt en kostym och bägge gångerna har jag köpt något som förmodligen borde grävts ner och gömts för omvärlden två år innan jag valt att införskaffa dem i butik.

”Som om det inte vore nog såg jag till att sy upp bägge benen och ärmarna”

Den här gången har jag noggrant och systematiskt genomgått en gedigen process att hitta just den kostymen som var rätt in i minsta sömm. Som om det inte vore nog såg jag till att sy upp bägge benen och ärmarna, en lyx som är få förunnat men som jag unnade mig själv.

Min ringa längd på 172 cm är åtminstone 10 cm för kort för att handla byxor på vuxenavdelningen om man ser till hur de som skapar byxor tänker.

Jag är på gång, känner ni hur det vibrerar runt mig? 

”Fram tills dess har jag förhoppningsvis också lärt mig knyta en slips, där snackar vi cliffhanger gott folk.”


På måndag är det upp till bevis om jag för en gångs skull lyckats köpa en kostym som inte ger mig känslan av att vara på väg till en maskerad med 80-tals tema. Känslan av att jag kommer bära ett par clownskor kommer jag nog aldrig kunna tvätta bort.

Fram tills dess har jag förhoppningsvis också lärt mig knyta en slips, där snackar vi cliffhanger gott folk.

Mot oändligheten och vidare.

Det Resfeberiska Dilemmat

”Jag tror jag har packat klart men vet att jag inte kommit halvvägs”


Här sitter jag och kan inte hålla en tanke i huvudet mer än fem sekunder. Jag tror jag har packat klart men vet att jag inte kommit halvvägs, jag borde göra något åt det så jag sitter bara still och känner hur allt bara snurrar. 

Snurrar gör också sekundvisaren på klockan, det har tagit mig sex timmar att skriva det här och på de sex timmarna har jag lyckats packa ner noll saker. Noll nya saker i halvtom resväska som borde varit full vid det här laget.

”för varje frågetecken jag försöker räta ut formas bara två nya.”

Jag blir nog klar med packningen imorgon i samma takt jag själv blir packad för att stilla nerverna. Stilla är i skrivande stund inte tankarna och för varje frågetecken jag försöker räta ut formas bara två nya.
Det här är nog den största oro/förväntan/glädje/spänning/lycka jag känt inför en resa. Jag som annars brukar vara cool som en filbunke har känslorna på utsidan. Gnällig, tjäbblig och förjävlig. Nu har jag skrivit i åtta timmar.

Och då ska jag bara till Katrineholm.
Usa:s Katrineholm, New York.

Mot oändligheten och vidare

Det Göteborgska Dilemmat

– Glad flickvän utanför Konstmuseum.

”..och jag har fått omvärdera mina åsikter helt.”


För cirka 8 år sedan var jag i Göteborg för första gången och jag var inte imponerad. Där fanns inget som inte redan fanns i en bättre version i Stockholm. För några veckor sen fick jag en chans att utmana min inställning till Sveriges andra största stad och jag har fått omvärdera mina åsikter helt.

Det som tidigare kändes svårtillgängligt och småskaligt kändes istället lätt funnet och bombastiskt. (nåväl).

Jag hade en helt underbar helg i Göteborg tillsammans med min flickvän och musa.

”..den super trevliga tjejen som arbetade i receptionen tillika baren.”


Vi bodde på det elegant inredda och mysiga boutique hotellet Pigalle där vi något förvånat vart uppgraderade till ett större rum av den super trevliga tjejen som arbetade i receptionen tillika baren. Tyvärr har jag glömt hennes namn men tackar så hjärtligt till den fina servicen. 

– Hotellets lobby och plats för gott kaffe.

”Konstmuseum Göteborg var härligt och innehöll konst..”


Ett regndisigt Göteborg bjöd in till promenader mellan skurarna och till restaurang eller museeum besök under skurarna.Konstmuseum Göteborg var härligt och innehöll konst, djupare än så går jag inte i min kulturanalys. Maten var perfekt god och lagom salt, flickvännen tog en magisk fisksoppa inne i saluhallen och den fick mig att ångra mitt egna val av mat. Det är typiskt att man aldrig får vara riktigt nöjd.

-Nöjd tjej med fisksoppa.

”Göteborg är mer än bara ett halvdant substitut till Stockholm.”


Stämningen i staden var gemytligt varm även fast hösten kommit på besök redan i början av augusti. Jag kan starkt rekommendera att ta sig dit, för Göteborg är mer än bara ett halvdant substitut till Stockholm.

Mot oändligheten och vidare.

 

Det Santorinska Dilemmat

Tre timmar och tjugo minuter bort finner vi denna pärla i Medelhavet kanske mest känd från fotografier på den vita staden Fira. Men Santorini är mer än så.
I direkt anslutning till Medelhavet ligger staden Kamari belägen på öns nordöstra delar. Kamari kanske mest känt för att husera och kurera svärmor Ewa och hennes man Lars åtta veckor varje sommar.

”här kan du äta allt från grekisk sallad, eller som det lokalt heter sallad..”

Kamari är en idyllisk småstad full med härliga greker och mindre härliga turister. Längst promenaden vid stranden duggar restaurangerna tätt, här kan du äta allt från grekisk sallad, eller som det lokalt heter sallad, till sushi. Jag rekommenderar restaurang Atmosphere och deras sallad, passa på att ta en kyckling souvlaki med pommes frites vid sidan om och dela maträtterna mellan dig och din resekamrat. Missa inte att lära känna den trevligt tillbakadragna hovmästaren George som helt plötsligt kan dyka upp med en öl i högsta hugg som han vill dela med dig.
Mellan alkoholintagen kan man med fördel ligga i en solbädd på stranden och varva med ett dopp i det 28 gradiga vattnet när hettan blir för outhärdlig.

”..kärleksfulla stämningen som uppstår när man bär sin älskling på höften..”

Några tips på vägen

wp-1472063432608.jpg
En bra kille njuter på stranden

En solbädd kostar 10€ för en dag men är kostnadsfri om man har förmånen att känna Ewa.

Stranden och botten består av stenar som trots sin rundade form formgivna av havet är obekväma men framförallt varma att gå på, så se därför till att införskaffa något att ha på fötterna. Strandskor finns att köpa i en av alla små butiker som finns utspridda runt om på esplanaden.

Väl i vattnet så missa inte den härliga kärleksfullt stämningen som uppstår när man bär sin älskling på höften och vandrar runt i midjehögt vatten.

Och glöm för guds skull inte att smörja in dig ordentligt med solskydd då solen inte visar någon nåd och du snabbt kan bränna dig.

 

”De lugnande och helanda egenskaperna..”

Så vad väntar ni på egentligen, unna er själva en semester på Medelhavets pärla och förstå varför denna idyll är Ewa och Lasses andra hem. Även om jag bara  var nere i tre dagar sist förstod jag det direkt. De lugnande och helanda egenskaperna ön besitter är på mer än ett sätt oemotståndliga.

Mot oändligheten och vidare