Propellerhattspersonlighet

PROPELLERHATT

 

 

När man står och hänger med i ett större samtal, insuper allt som sägs omkring en, värderar och analyserar varje ord utan att själv delge sina egna tankar och funderingar kring ämnet som avhandlas. Kroppen står med bägge fötterna på jorden men man känner att ens sinnen lättar och plötsligt betraktar man sig själv och sammanhanget ur ett helikopterperspektiv. Så kommer frågan, någon undrar plötsligt vad man tycker om det ena eller det andra och man hinner inte med att landa i sig själv innan munnen tar kommando och ger ett svar utan att förankra det i ens själ och man känner sig som en som talar rövarspråk när alla andra talar latin.

 
– Veni, vidi, vici
– Victoria concordia crescit
– Et tu, Glen?
– Fofoitotta.

 
Saken är den att det man sagt inte på något vis behöver vara vidare konstigt eller ”fel” för den delen. Men när den introverta eftertänksamma sidan som analyserar allt som sägs och händer innan man reagerar får finna sig i att för en gångs skull stå i skuggan för spontana kvickheter blir känslan av att vara en kuf större än allt annat.
Det känns som om man för sig i ett sammanhang där man är klädd enligt samma regler som alla andra, man ser ut som alla andra och rör sig som alla andra förutom den lilla detaljen att på toppen av ens cylinderhatt snurrar en aldrig avstannande propeller på högvarv.
Det är inget fel i att ha en propellerhattpersonlighet, den kommer oftast med ett stort inre liv som få andra får ta del av. Det kvarstår dock det lilla problemet i att man ibland känner sig udda, utanför och speciell. Ibland så pass utanför att om man varit med när Jesus brutit sitt bröd hade det förmodligen tagit slut när det var ens egen tur att få sig en bit.
Lösningen är lika enkel som den är svår. För att lätta från marken och ta luft med hjälp av sin propeller prydda hatt krävs det tillit till sin egen förmåga. En förmåga man med all säkerhet besitter eftersom man gått igenom varje konversation man någonsin fört och troligtvis kommer föra i livet i sitt eget huvud. De flesta av oss sitter på de rätta verktygen för att kunna ta på sig en mask och klara sig igenom situationer man egentligen inte lägger någon vidare stor vikt vid. Det är bara att lita på kroppen och låta den föra samtalen du egentligen inte bryr dig om och låta ditt luftburna inre få flyga fritt tills situationer uppstår där du vill vara i fas med dig själv och få ta del av någon annan och ge någon annan hela dig med både kropp och själ. Låt kroppen leva i nuet och dina sinnen blicka framåt, ge dig själv tillfällen att landa i dig själv innan du lever som ett rö för vinden och om du följer dessa små enkla knep så är du fri som en fågel.

Vad du än gör lägg inte propellerhatten på hyllan för den är den del av din personlighet och så länge du är förankrad i dig själv kan du bryta ditt eget bröd och mätta din egen mun.

 

Det här är ännu ett sådant där inlägg jag försökt komma vidare med men väljer att släppa trots att jag inte känner mig riktigt klar med det. Jag kastar mig ut i det okända! Hej och hå!

Advokat Snoddas? Nej! Glen Snoddas, advokat.

Jag har låtit testa mig själv och resultatet visade sig vara positivt på ett positivt sätt. Nu är det dags att gräva ner min gamla tagline ”Unikum i flaskan, inte som attribut” och vända på allt precis som personlighetstestet vände hela min världsbild upp och ner.

Glen Snoddas, Advokaten, under en procent av befolkningen och med samma personlighet som Jon Snow, eller Martin Luther King för en mer inaktuell referens. 

”Unikum som attribut, inte i flaskan”.

 

Så hur går jag nu vidare med vetskapen om vem jag egentligen är i ryggen? 

Kommer jag känna mig trygg i att ha en diagnos som förklarar varför jag agerar som jag gör? Självklart.

Kommer jag känna ett ansvar mot det onlinebaserade personlighetstestet att agera på ett sådant sätt som bekräftar deras diagnos av mig? Absolut.

Kommer jag gotta mig i att tillhöra den mest unika och därmed ballaste gruppen av människortyper? Tänt var det här!

Men kommer jag vara nöjd med att vara under en procent av befolkningen samtidigt som jag tillhör de 99% som tillsammans äger mindre än den resterande 1% ? Högst troligt.

Glen Snoddas må vara oförmögen men är ändå rik. Rik på kärlek, rik på livet, rik på glädje och riktigt dryg nu efter att jag blivit diagnotiserad som Advokat. Den käpphästen kommer jag rida länge på, hela vägen till glasbanken och oändligheten.

Här kan ni läsa mer om vad diagnosen advokat innebär: 

https://www.16personalities.com/sv/infj-personlighet