Klev nyss ut ur duschen efter ett träningspass på 45 minuter som mest bestod i att hoppa upp och ner efter någon eldsjäl på Youtubes instruktioner.
Fräsch som jag nu är ställde jag mig i köket där jag greppade en näve blandade nötter som jag började tugga i mig. Mums så gott, det smakar något mer än bara nöt när den blommiga doften från mitt nybalsamerade hår blandas med den från de salta jordnötterna.
Det är ju såhär fest doftar och smakar slår det mig.
En smak av förväntan som ligger i luften där i den tomma lokalen som snart kommer fyllas med folk man inte vill träffa, andra som man gärna hälsar på men är osäker på i vilken utsträckning man känner och så dem man bara älskar. Så himla charmigt, tror jag.
Det måste fan vara två år sen jag var på fest senast. Jag undrar om det fortfarande kommer vara densamma när jag väl får chansen igen.
Nog med det där, ikväll blir det årets första semla framför ett På spåret som bli allt mer frustrerande svårt. En toppenkväll helt enkelt!
Trevlig helg på er allihopa.
Håller med, PÅ spåret är numera väldigt svårt. Burt Bacharach klarade jag och kanske någon mer fråga på lägre poäng.
Kudos till de tävlande i tv ändå, gör förvånansvärt bra ifrån sig.
En annan hade suttit där och fått kämpa sig över tian! 🙋
Du har festdeltagarna i ett litet nötskal! Jag har sällan haft kul på stora fester men … sen/efteråt kanske man tycker att tolv är stort! Allt gott! Agneta
Små kompakta fester ska det vara.
Allt gott!
Lite funderingar – ibland vet jag inte om du cyniskt driver med hela samhället plus dig själv. Eller om du på fullaste allvar betraktar världen så personligt. Hur som helst roligt att läsa dina inlägg.
Oj, det var en häftig fundering. Jag tror mig vara det förstnämnda, men kanske också det andra.
Vad innebär det andra mer specifikt?
Om någon betraktar världen personligt finns det få cyniska kommentarer. Allt handlar om balans mellan svart och vitt.