Närstående står mig för nära.

​Ikea, platsen där vi alla står lika inför kamrat Kamprad och hans platta paket. 

Där var jag i fredags och sög märgen ur livet eller om det var Ikea som sög livet ur min benmärg. 

Skämt å sido måste jag säga att det faktiskt var en mycket positiv upplevelse och den rökta laxen med potatis jag åt till lunch var nog den bästa måltid jag ätit på hela semestern, oj så god den var.
Anledningen till att jag befann mig på IKEA var den nystart jag och min sambo iscensatt i vårt vardagsrum. Vi bestämde oss för att kasta ut de gamla tråkiga möblerna och istället föra in nya mycket finare möbler som vi noggrant valt ut online dagarna innan vi begav oss till kungens kurva. 

Min sambo fick friheten att välja möbler efter utseende och känsla medan jag fick leta möbler enbart efter förutbestämda mått. Hur uppdelningen vart som sådan vet jag inte men den resulterade i att min sambo fann alla möbler vi köpte och jag inte hittade en enda möbel som var bredare än 28 cm men smalare än 30, inte lägre än 47 cm men absolut inte högre än 52. Jag tar trots detta åt mig precis lika mycket ära som om jag hittat dem själv. Och det kan jag göra av den enkla anledning att jag alltid har en möjlighet att lägga in mitt veto mot de beslut min sambo fattar, en möjlighet jag alltså inte valde att använda mig av i det här fallet. Tur var väl det, för vardagsrummet blev allt det jag ville att det skulle bli.

Väl på IKEA är det svårt att röra sig ostört i folkvimlet av förväntansfulla inredningsdesigners. Många är vi som haltande försöker manövrera mellan hyllor, bord och fågelholkar till människor. Jag som annars är mån om min två meter i diameter stora komfortzon fick finna mig i att bli belägrad av en inte alls aggressiv men ignorant här av människor beväpnade med påsar, vagnar och gardinstänger. Jag kan inte klandra dem för deras övertramp, de vet helt enkelt inte bättre och jag går inte direkt runt med ett plakat som förkunnar att jag trivs bäst i öppna landskap. 

Många är vi som är likadana när vi rör oss runt på IKEA men för några är det viktigt att framstå som något förmer. Dessa människor använder sig av vissa knep för att skilja sig ur mängden och signalera att de står över oss andra. För män är det en tunn scarf knuten runt halsen som gäller och för kvinnor är det hängselbyxor. Vem de nu försöker lura vet jag inte för när de rör sig under precis samma tak som oss andra och väljer mellan precis samma möbler som oss andra är det svårt att förstå deras egentliga tanke bakom sina noga utvalda utstyrslar.

Som sagt, framför Kamprad är vi alla lika även om vissa vägrar förlika sig med den tanken.

Turen på IKEA gick smärtfritt fram tills vi skulle betala och Nordea valde att inte fungera. Vad gör man när man står vid kassorna med två vagnar fulla med möbler och det enda som står mellan en och ens drömmar är den lilla detaljen att betala för sig? Tar man sats och springer mot utgången i ett desperat försök eller släpper man vagnarna och sina drömmar och bara går sin väg?

Som tur är gick det att ta ut pengar i bankomaten så efter mycket om och men gick vi tillslut därifrån som segrare och sagan fick ett lyckligt slut.
Någon gång i nästa vecka när jag fått hjälp att borra i väggar och tak kommer så också ett ordentligt reportage om vår vackra renovering dyka upp på bloggen.

11 reaktioner på ”Närstående står mig för nära.

  1. Jag gillar faktiskt inte att gå på IKEA, men Ullared är inga problem, där har jag inte någon jag känner som gillar att gå, så jag är väl lite udda. 😀

      1. Ja det är det. Undvik storhelger och löneveckan, så går det lugnt till. Haft tur de gånger jag varit där. Det finns en uppsjö av affärer på området som ploppat upp och ”lever” på Ullareds rykten, men de är svindyra, så koncentrera dig på Gekås som affären heter, där finns allt! Bra kvalité också.

      2. Gör det när du behöver til exempel nya kläder. Mycket bra kvalité på kläderna när jag var där sist. Köpte bland annat två jackor för kanske 1/4 -1/2 av priset i en affär.

  2. IKEA….. en nära döden upplevelse. Mår illa bara jag ser byggnaden och inte vilda hästar kan få in mig där. Ondsint har man skapat en affärslösning som utan minsta flyktväg tvingar dig runt hela labyrinten av möbler, kuddar och bestick. Längst in har man placerat restaurangen så att man inte på något vis ska kunna ta en kopp kaffe utan att passera precis allt. Smart men ohyggligt avskräckande för en sådan som jag. Ullared som nämndes i kommentarsfältet spelar i samma liga och bara namnet får mig att rysa! Hua! =)

    1. Ja verkligen! Ska dit snart igen men hittade en genväg till ta-själv-lagret sist jag var där som jag tänkte använda mig av nästa gång. Hoppas få allt det roliga och inget av trängseln😄👌

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s