Inredning i en inledande fas, Glen Snoddas slår på stora trumman.

inget

För att göra det här inlägget och upplägget mer strukturerat kommer jag dela in rummet som ska inredas i tre sektioner. Matsalen, Vardagsrummet och sist det resterande rummet. Jag sätter matsalen i första rummet och därför är rubriken för första delen i den här bloggföljetongen således

”Matsalen – Där man äter”

Den långhåriga mattan i blått får ligga som grund för hela inredningen. Det är en matta som med hjälp av sin djupa färg, sitt långa hår och skimrande material får tankarna att vandra till en behaglig blå lagun bärandes på en hemlighet som legat oupptäckt i flera decennium väntandes på att bli upptäckt av någon som kan bära dess arv vidare i generationer genom berättelser från de äldre till de yngre. På samma sätt för mattan arvet vidare från de som någon gång passerat över den, de långa nästan böljande stråna bevarar ett anonymt fotavtryck från den människa som fått privilegiet att röra sig över den silkeslena mattan. För den som vill dyka ner i det avtryck foten har satt i tiden finns det en historia gömd i anonymiteten som den som ger sig hän och blickar närmre kan urskilja ur de unika särdrag varje fotavtryck innehar. Mattan är spännande, snygg, behaglig och uppseendeväckande alltså allt man behöver för att levande samtal och välmående ska infinna sig.

Ur den blå lagunen reser sig en plattform beredd att få livets goda ting uppdukat på sig. Ett vitt runt bord i lagom storlek, tillverkat i någon typ av förhoppningsvis svenskt trä. Det runda bordet ger en perfekt avvägd yta för en trevlig parmiddag där ingen sitter bättre eller sämre till än någon annan, riddarna visste vad de gjorde när de placerade sig själva runt ett runt bord. Den rundade formen visar att tankar och diskussioner får flyta fritt från en person till en annan utan att kanter som uppfattas som hinder står i vägen.
Runt bordet står fyra Carl Malmsten stolar i ek. Vidare förklaring är onödig, alla älskar en tidlös Malmstenare.

 
Som porslin väljer jag en tallrik som ser ut att vara framtagna av en finsk designer som med en yxig och kaxig stil bryter av ett i grunden klassiskt vitt porslin med en svart tillspetsad form som löper runt omkring hela tallriken. Jag ser stora möjligheter att presentera mat på ett krystat sätt i centrum av tallriken dit alla svarta kilar pekar.
Glas har jag redan så att det räcker och blir över, gafflar har jag däremot inte så med andra ord är det alltså besticken som jag nu kommer gå igenom.
Om jag säger att jag inte är född med en silversked i munnen är det få som reagerar men om jag berättar att jag snart lever livet med en guldsked i truten är det nog fler som lyfter på ögonbrynen.
Besticken kommer alltså gå i guld och kommer passa superbt med den blåa mattan. Jag är svag, något otroligt svag för kombinationen mellan en djup mörk blå nyans och guld. Som avslutande ord vill jag passa på att säga att guld, blå, vitt och svart är färger som kommer gå hett kommande år om jag får ha ett finger med i spelet vilket jag har förmånen att ha här hemma. Om det inte kommer till de små detaljerna, där är min sambo en envåldshärskare och jag är fine med det så länge jag får ha ett finger med i spelet när det kommer till de större sakerna.

Med det så var moodboardet för matsalen klar och vi blickar framåt mot nästa rum i rummet, vardagsrummet.

namnlost-1

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s